Jag har ofta undrat hur det skulle vara om du fanns kvar..
Om du inte försvann för 14 år sen..

14 år är lång tid, men tiden har gått grymt snabbt...

Nu har du en lillasyster och två kusiner och ett till på väg..

Du hann aldrig träffa dom..

Jag undrar hur det skulle ha varit om du fanns kvar..
Då skulle allt vara helt annorlunda med familjen i mammas sida... 

Sen du dog har det varit mycket sorg, förtvivlan, kaos och annat...

När Anton var liten så kunde jag se dig i honom..
Ibland kunde jag ropa på ditt namn istället för Anton. Du hade blont hår, blåa ögon och var glad och busig pojke...
Anton var/är likadan...

Jag försökte tänka att Anton var en egen individ. Men såg dig ofta hos Anton.
Sen började han växa och bli stor, så såg jag honom som en egen person..
Du hann bara bli 1,5 år gammal och nu är Anton 8 år gammal..

Och din lillasyster Alva är helt olik dig. Men ni var/är lika underbara.
Alva är mer vild och väldigt busig.
Anton är lugn men busig samtidigt som du var.
Arvid är en luuugn pojke, precis som hans pappa var.

Nu undrar jag hur bebisen skulle vara. :)
Hur det skulle vara om du var här..
Du skulle vara helt underbar kusin till mina barn...

Du skulle ha blivit 16 år gammal denna året...

Fan va gammal jag känner mig... :O Haha, jag var 13 när du föddes, jag kommer precis ihåg stunden när jag såg dig för första gången... Och sista gången jag såg dig...
De minnen kommer jag aldrig kunna glömma...
Första gången var de härligaste stunden jag fick med dig, jag fick ha dig i min famn, en liten pojke.

Jag hade blivit moster... Jag var så stolt.

Sen sista gången var de V Ä R S T A jag varit med om...

Men samtidigt ångrar jag det inte.

Jag fick se dig och säga farväl, för sista gången...
Men jag är säker på att du finns här någonstans hos oss och vakar över oss och ser efter din lillasyster och dina kusiner...

 

Min älskade Robin.. Du är saknad och älskad, mosters lilla älskling. <3